Nyheter

101120 - Emmaus Stockholm: Pressmeddelande

PDFSkriv utSkicka sidan

Riksdagsledamoten Jonas Sjöstedt stoppad av marockansk polis

 

Idag har riksdagsledamoten Jonas Sjöstedt (v) stoppats av marockansk polis när han försökt ta sig till Västsaharas huvudstad El Aaiun. Han stoppades från att resa vidare från Casablancas flygplats vid 17-tiden. Med anledning av de senaste veckornas oroligheter i det av Marocko ockuperade Västsahara försökte Sjöstedt ta sig in i landet för att med egna ögon se hur situationen är på plats. Emmaus Stockholm, som arbetar med praktiskt biståndsarbete till Västsahara, fördömer Marockos agerande.

- Jonas Sjöstedts initiativ att försöka resa till Västsahara var mycket viktigt. Marocko tillåter inga utomstående att komma in i landet och därför är det omöjligt att veta exakt vad som händer där. Vi är oroliga över att våldet ska eskalera och leda till fullskaligt krig, säger Anna Nilsson, informationsansvarig på Emmaus Stockholm.

Den 8:e november attackerade marockansk militär ett stort tältläger utanför El Aaiun där tiotusentals västsahariska fredsaktivister protesterat i flera veckor mot de dåliga förhållanden de lever under sedan ockupationen inleddes för 35 år sedan. Attacken ledde till omfattande kravaller med flera dödade på båda sidor och många västsaharier rapporteras vara skadade och fängslade.

- Svenska regeringen har visat en bekymmersam passivitet i frågan och därför är alla initiativ som tas för att rikta omvärldens blickar mot Marockos ockupation av Västsahara viktiga. Att Sjöstedt inte släpps in i landet visar att Marocko vill kunna agera utan omvärldens granskande blickar, säger Anna Nilsson, informationsansvarig på Emmaus Stockholm.

Marocko ockuperar Västsahara sedan 1975. Detta är den allvarligaste situationen sedan FN 1991 förhandlade fram en vapenvila mellan självständighetsrörelsen Polisario och Marocko. FN-styrkan, Minurso, som finns på plats har inte mandat att övervaka att de mänskliga rättigheterna efterlevs.

 

101020 - Jag har aldrig sett advokater bete sig så opassande

PDFSkriv utSkicka sidan

Ali Salem Tamek. Foto: Martin WikströmKristna Freds:Västsaharierna Brahim Dahane, Ali Salem Tamek och Ahmed Nasiri får fortsätta att vänta. De har suttit i marockanskt fängelse i över ett år, och skulle i fredags (15/10) ha fått sin sak prövad i rättegång. Istället sköts rättegången upp och tumult utbröt i salen.

Ett 20-tal internationella observatörer, 12-14 marockanska försvarsadvokater och massor med västsaharier och marockaner hade samlats till rättegången i fredags. Salen var överfull, och när de fyra villkorligt frigivna västsaharierna kom in i sina traditionella dräkter sjungandes att de ville ha ett fritt Västsahara svarade de marockanska advokaterna med slagord och verbala kränkningar. Snart hade det blivit tumult i salen.

-          En av de åtalade fick en spark i magen från en av de marockanska försvarsadvokaterna. Aldrig under min tid som jurist har jag sett advokater bete sig på ett så opassande och ovärdigt sätt, Det verkar som att det inte blir några disciplinära åtgärder mot dem, vilket ju även i sig är upprörande berättar Hanga Santha som representerade den svenska  avdelningen av Internationella Juristkommissionen. De marockanska advokaterna sjöng och dansade, skanderade och cirkulerade ett porträtt av kungen bland sig efter denna uppvisning. 

   

100526 - Marathon i djävulens trädgård

PDFSkriv utSkicka sidan

Läs västsaharakursens deltagare Linn Hollantis upplevelse av Sahara maraton

Hjärtat bultar snabbt, är på väg att hamra sig ut ur bröstet. Magen har klumpat ihop sig till en boll och den torra baguetten åker hiss i matstrupen. I huvudet susar det av blodets snabba rörelse. Varför gör jag det här?

Jag befinner mig i den algeriska öknen, i landets västra del. Solens strålar bränner mitt skinn och sanden letar sig in i gympaskorna. Det blåser en lätt och behaglig bris ­- stark nog att gripa tag i mitt hår men samtidigt inte tillräckligt kraftig för att göra sanden till en vinande plåga. Med något motsträviga muskler tvingar jag mina ben att röra sig allt intensivare. Jag springer snabbt, snabbare än vad jag egentligen orkar, och min andning har ännu inte kommit in i någon slags rytm. Jag försöker tänka positiva tankar, njuta av plågan, men i takt med att fötterna gräver sig djupare ned i sanden blir det allt svårare att se något lustfyllt i situationen.

   

Sida 4 av 7

Västsahara på Twitter

Västsahara på Facebook